Frågor och svar

Här finner du svar på frågor som ofta ställs om samordnad individuell plan, SIP. Svaren är Uppdrag Psykisk Hälsas tolkning av lagstiftningen och de är granskade av jurister kopplade till Uppdrag Psykisk Hälsa på Sveriges Kommuner och Regioner.

1. Vem är SIP bra för?
2. Vem är skyldig att kalla och bjuda in till ett SIP-möte?
3. Kan man som verksamhet kalla en aktör till samordnad individuell plan utan att den enskilde är aktuell eller inskriven hos denna aktör?
4. Anses kommunens rådgivande verksamheter såsom råd och stöd ingå i de som såväl ska initiera och arbeta med samordnad individuell plan?
5. Ska den som arbetar som biståndshandläggare och utreder rätt till insatser enligt LSS initiera en SIP?
6. Kan anhöriga vara med på ett SIP-möte?
7. Vad är det för skillnad på SIP och andra planer?
8. Ska barnet och dess vårdnadshavare alltid vara med när SIP upprättas?
9. Kan en god man och särskild förordnad vårdnadshavare samtycka till och företräda den enskilde i en SIP när personen själv inte har förmågan?
10. Kan andra aktörer, än de som är skyldiga enligt lag, kalla till SIP eller delta i SIP-arbetet?
11. Vad händer om aktörer tycker olika om vad barnet har för behov?
12. Vad händer om andra insatser behöver sättas in under pågående arbete med planen?
13. Måste en särskild blankett undertecknas för samtycket?
14. Är vårdnadshavarnas samtycke en förutsättning för att starta ett SIP-arbete om barnet är omhändertaget med stöd av LVU?
15. Hur ska man agera om vårdnadshavarna inte har något umgänge med barnet och barnets placeringsadress är hemlig för vårdnadshavarna till skydd för barnet?
16. Hur ska man göra om vårdnadshavarna inte vill ha en SIP men ungdomen själv vill det?
17. Kan SIP upprättas för asylsökande?

1. Vem är SIP bra för?

Svar: En bra samordning och samverkan mellan aktörerna är ett stort stöd samt hjälp för barnet och dennes familj. En fungerande samverkan förenklar då barnet lättare kan få sina behov tillgodosedda. Bestämmelserna i lagstift­ningen syftar till att just säkerställa samarbetet mellan huvudmännen. Dagens ökade specialisering inom vård- och omsorgssektorn samt mångfalden av ut­förare ställer allt högre krav på professionerna att kunna samverka för att ge bra vård och behandling.

2. Vem är skyldig att kalla och bjuda in till ett SIP-möte?

Svar: Den som i sin yrkesutövning inom socialtjänsten eller hälso- och sjuk­vården gör bedömningen att SIP behövs för att en person ska få sina behov tillgodosedda ska ta initiativ till att upprätta en SIP. Arbetet ska påbörjas utan dröjsmål, det vill säga inom några dagar. Andra aktörer kan föreslå att ett arbete med samordnad individuell plan ska startas upp och/eller delta i arbetet med planen. Kommuner och regioner kan dock ha egna rutiner som anger vilka som ska ta initiativ till SIP. För att starta ett SIP-arbete krävs all­tid att det finns ett samtycke. Det är barnets vårdnadshavare, och i takt med barnets stigande ålder och mognad, barnet självt, som ger samtycket. Om barnet har två vårdnadshavare är utgångspunkten att båda vårdnadshavarna måste samtycka till att en SIP upprättas. Det är viktigt att vårdnadshavarna och om möjligt barnet erbjuds stor delaktighet i planeringen inför SIP, och vilka verksamheter som ska bjudas in. I lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård som bör­jade gälla 1/1 2018 är det alltid den fasta vårdkontakten som kallar till SIP om det finns behov av det. Denna lag gäller endast de personer som varit inlagda för vård och vid utskrivning har behov av SIP.

3. Kan man som verksamhet kalla en aktör till samordnad individuell plan utan att den enskilde är aktuell eller inskriven hos denna aktör?

Svar: Det finns inget hinder mot att kalla andra aktörer till ett SIP-möte även om barnet inte sedan tidigare varit aktuell hos dessa. SIP ska upprättas för den som har behov av insatser från både hälso- och sjukvården och från socialtjänsten, men det är inte samma sak som att personen redan måste ha insatser från dessa båda huvudmän.

4. Anses kommunens rådgivande verksamheter såsom råd och stöd ingå i de som såväl ska initiera och arbeta med samordnad individuell plan?

Svar: Det är barnets samlade behov som är avgörande och alla typer av insatserfrån socialtjänsten ingår. Om de rådgivande verksamheterna bedrivs av kommunens socialtjänst, eller en utförare på uppdrag av kommunens socialtjänst, är de att anses vara insatser från socialtjänsten i den mening som avses i lagregeln om SIP.

5. Ska den som arbetar som biståndshandläggare och utreder rätt till insatser enligt LSS initiera en SIP?

Svar: Den som i sin yrkesutövning inom socialtjänsten eller hälso- och sjuk­vården gör bedömningen att SIP behövs för att en person ska få sina behov tillgodosedda ska ta initiativ till att upprätta en SIP. Eftersom socialtjänst kan definieras som verksamheter som regleras genom bland annat LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, innebär det att en biståndshand­läggare ska initiera en SIP om denne bedömer att det finns ett behov av SIP.

6. Kan anhöriga vara med på ett SIP-möte?

Svar: Anhöriga och närstående kan delta om vårdnadshavare vill det. Det kan exempelvis vara släktingar, vänner eller andra viktiga personer i familjens eller barnets liv.

7. Vad är det för skillnad på SIP och andra planer?

Svar: Inom vård och omsorg upprättar man ofta genomförandeplaner, vård­planer, individuella utvecklingsplaner, etcetera. Den samordnade indivi­duella planen skiljer sig från andra planer då den ska gälla alla enskilda och syftar till att säkerställa samarbetet mellan huvudmännen. Planen ska samla individens alla behov och tillgodose stödinsatser från hälso- och sjukvården och socialtjänsten. En samordnad individuell plan kan upprättas för personer i alla åldersgrupper oavsett om den enskilde har större eller mindre behov av samordning. Om det redan finns en plan enligt någon annan bestämmelse el­ler på frivillig grund, är det tillräckligt med den planen så länge samtliga krav för SIP är uppfyllda. Av planen ska det framgå vilka insatser som behövs, vilka insatser respektive huvudman ska svara för, vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller regionen, och vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen.

8. Ska barnet och dess vårdnadshavare alltid vara med när SIP upprättas?

Svar: Delaktighet är viktigt vid SIP och delaktighet kan ske på olika sätt. SIP- mötet ska planeras tillsammans med vårdnadshavare och om möjligt även med barnet. Vårdnadshavare deltar i regel i mötet. Barnet kan delta i mötet beroende på dess ålder och mognad, för att möjliggöra detta kan mötet behöva anpassas. Barnet kan ha önskemål om var mötet ska vara, vem som ska finnas med som stöd eller andra saker som ger bra förutsättningar för deltagande. Om barnet inte deltar bör det få information om vad som planeras och vad som framkommit i mötet.

9. Kan en god man och särskild förordnad vårdnadshavare samtycka till och företräda den enskilde i en SIP när personen själv inte har förmågan?

Svar: Det är lämpligt att ge anpassad information om SIP och erbjuda en SIP till enskilda individer som själva har svårt att efterfråga en SIP – regeln om SIP bygger inte på att individen måste efterfråga den själv.

Däremot måste den enskilde gå med på att få en SIP, alltså samtycka. Sam­tycka kan man göra på olika sätt, och det finns inget krav på att samtycket till SIP ska vara i en viss form. Även ett tyst samtycke till SIP kan fungera, om det inte finns några tecken på att individens vilja är en annan.

En god man kan ha olika uppdrag beroende på hur förordnandet från tings­rätten ser ut. Vissa har bara hand om ekonomin, andra har även i uppdrag att sörja för person och bevaka rätt. En god man måste i princip ha huvudpersonens samtycke till allt hen gör. För den som har svårt att uttrycka sin vilja, och där närstående inte heller kan ge ledtrådar om vad hen skulle vilja, blir det i praktiken ofta så att god man är den som kan företräda i frågor som rör SIP, men man får hela tiden arbeta för att huvudpersonen får information och görs delaktig på ett individanpassat sätt.

En särskild förordnad vårdnadshavare tillsätts efter beslut från tingsrätten och ska företräda den enskilde och kan därför också ge samtycke för SIP i den

10. Kan andra aktörer, än de som är skyldiga enligt lag, kalla till SIP eller delta i SIP-arbetet?

Lagstiftningen pekar ut landstingets hälso- och sjukvård och socialtjänsten som de som ska kalla till SIP vid behov. Ofta finns det även andra aktörer som ger insatser och är viktiga. Dessa kan bjudas in till att delta då SIP upprättas. Deras medverkan är frivillig. Andra aktörer kan också föreslå till hälso- och sjukvård eller socialtjänst att en SIP bör upprättas. Viktiga aktörer kan exempelvis vara förskola, skola, försäkringskassa, polis och Statens institutionsstyrelse (SiS).

Vissa regioner och kommuner har i sina samverkansöverenskommelser och riktlinjer utökat antalet aktörer som kan/ska kalla till SIP vid behov. För att veta hur det ser ut just i er verksamhet hänvisas till lokala riktlinjer.

11. Vad händer om aktörer tycker olika om vad barnet har för behov?

Svar: När en verksamhet upptäcker behov av insatser hos en enskild som de själva inte har kompetens att ge behövs ett samordningsmöte med andra yrkeskompetenser och verksamheter. Det kan handla om att den enskilde ska få rätt insats, i rätt tid från rätt verksamhet. Den aktör som tagit initiativ eller initierat att en samordnad individuell plan upprättas har ingen rätt att besluta om ett samhällsstöd som någon annan huvudman ska tillhandahålla. Samordnad individuell plan handlar om att säkerställa samarbetet mellan huvudmännen. Uppstår principiella frågor på individnivå bör dessa lyftas till ledningen inom den egna organisationen som ska se till att samarbetet inom och mellan myndigheterna och utförarna fungerar väl för att tillgodose individernas behov.

12. Vad händer om andra insatser behöver sättas in under pågående arbete med planen?

Svar: Varje huvudman ansvarar för att deras insatser verkställs enligt plan. Om den enskildes livssituation förändras under pågående verkställighetstid, är det av stor vikt att aktörerna träffas och följer upp upprättad plan. Det är enklast att överenskomma om tid för uppföljningar, hur de ska ske och vilka som ska delta redan när den samordnade individuella planen upprättas. En SIP kan i vissa fall behöva kompletteras med ”krisplaner” där det framgår vilka kontakter som ska tas och vilka insatser som ska sättas in vid till exem­pel försämrat hälsoläge hos den enskilde.

13. Måste en särskild blankett undertecknas för samtycket?

Svar: Samtycke för att passera en sekretessgräns måste alltid inhämtas i för­väg. En särskild blankett kan göra detta tydligare för vårdnadshavare och barnet och om de får ett exemplar kan de också se till vem och vilka man gett medgivande. På en sådan blankett kan det även framgå hur man ändrar eller helt återtar sitt samtycke. Även muntligt samtycke är giltigt och bör dokumenteras i journal.

14. Är vårdnadshavarnas samtycke en förutsättning för att starta ett SIP-arbete om barnet är omhändertaget med stöd av LVU?

Insatser inom socialtjänsten för barn och unga ska göras i samförstånd med barnet och hens vårdnadshavare enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen (2001:453). Insatserna ska präglas av respekt för den unges människovärde och integritet. Utgångspunkten är alltså att samtycke av vårdnadshavarna och den unge ska inhämtas i första hand.

Om barnet är omhändertaget med stöd av LVU och barnets vårdnadshavare inte samtycker till att starta ett SIP-arbete kan dock socialnämnden besluta att ett sådant arbete ändå ska påbörjas om SIP-arbetet bedöms som nödvändigt för att barnet ska få behövlig vård och detta inte kan ske på annat sätt. Med socialnämndens beslut om omedelbart omhändertagande och för­valtningsrättens beslut om vård följer nämligen en rätt för socialnämnden att bestämma hur vården ska ordnas och var den unge ska vistas under vårdtiden (se 11 § LVU). Det är dock viktigt att vården i möjligaste mån utformas så att den främjar den enskildes samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön (jmf 6 kap 1 § SoL).

15. Hur ska man agera om vårdnadshavarna inte har något umgänge med barnet och barnets placeringsadress är hemlig för vårdnadshavarna till skydd för barnet?

Under förutsättning att barnet är omhändertaget med stöd av LVU har socialnämnden rätt att bestämma hur vården ska ordnas och var den unge ska vistas under vårdtiden. Vårdnadshavarna behöver därför inte samtycka till att SIP-arbetet inleds. Se även fråga 14.

16. Hur ska man göra om vårdnadshavarna inte vill ha en SIP men ungdomen själv vill det?

Om ungdomen är under 18 år men inte omhändertagen med stöd av LVU är huvudregeln att vårdnadshavarna har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren ska dock, i takt med barnets stigande ålder och utveckling, ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål (jmf 6 kap 13 och 11 §§ föräldrabalken och artikel 12 barnkonventionen). Det betyder att vårdnadshavarnas med­givande som huvudregel är nödvändigt för att socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska få vidta åtgärder för barnet.

Frågan är dock vad som gäller när vårdnadshavarna inte tar hänsyn till barnets synpunkter och önskemål trots att barnet, enligt socialnämnden el­ler hälso- och sjukvården, har uppnått sådan ålder att deras önskemål om åt­gärder borde få företräde framför vårdnadshavarnas. Socialstyrelsen har i ett meddelandeblad uppgett att bestämmelsen i 2 a § hälso- och sjukvårdslagen, som stadgar att hälso- och sjukvården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, ger stöd för att underåriga patienter som uppnått tillräcklig mognad i vissa fall kan anses kompetenta att bestämma om sig själva i frågor som rör hälso- och sjukvård (se meddelandeblad nr 7/10).

Barnets rätt till hälso- och sjukvård har därför företräde framför vårdnads­havarnas eventuella nekande, om risken bedöms vara påtaglig för att barnets hälsa och utveckling skadas. Om barnet har uppnått sådan mognad får avgö­ras från fall till fall.

Om vårdnadshavarna nekar till att ett SIP-arbete påbörjas, men SIP-arbetet anses nödvändigt för att barnet ska få nödvändig vård, kan det vara en idé att fundera kring om barnet behöver omhändertas med stöd av LVU.

17. Kan SIP upprättas för asylsökande?

Svar: Asylsökande barn och unga har upp till 18 års ålder samma rätt till vård och stöd som alla andra barn så SIP ska vid behov upprättas även för dem.